Kärnenergi
Kärnenergi är den mest effektiva energikällan som mänskligheten vet om. En ~2 grams pellet av uran, ger lika mycket energi som mera än 6 ton kol skulle ge. Dessutom förorenar inte energitillverkningsprocessen av kärnkraft vår atmosfär. Hanteringen av avfallet från kärnkraftverken är dock ett betydande problem med kärnenergin. Kärnenergi är ett väldigt omdebatterat ämne i dagens värld, på grund av bland annat Greenpeace.
Vad är kärnenergi? Hur får man elektricitet i dessa stora byggnader? Varför använder vi något som anses vara skrämmande av många? Kärnelektricitet får man med hjälp av turbiner som snurras av ånga. Ångan får man då man har varmt vatten, och varma vattnet får man då man kör in kallt vatten in i kärnan i kärnkraftverket. Inne i kärnan händer en slags reaktion, fission. Gasen som släpps ut ur tornen i kärnkraftverk är alltså vanligt divätemonoxid, alltså vatten.
I kärnan skjuts ofta isotoper av uranatomer med neutroner, som leder till att uranatomen splittras. Detta kallas till fission. Då atomen splittras bildas stora mängder värmeenergi, och några små partiklar, som till exempel nya neutroner. Några av dessa neutroner krockar med nya uranatomer som sedan upprepar processen. En slags kedjereaktion bildas.
Kärnenergi producerar en konstant mängd energi. Det gör inte till exempel vind eller sol. Detta betyder att om man skulle vara 100 procent beroende av sol eller vind måste man bygga upp stora energilagringsverk för att människorna skulle få energi då det inte blåser hårt eller då det är molnigt.
Likväl tar inte kärnkraftverk mycket rum jämfört med hur mycket elektricitet de producerar. Ett vindkraftverk, av 1,5-megawatt modell med ungefär 30 procents energikapacitet, producerar 0,5 MW, vilket är tillräckligt för 332 hushålls energianvändning [wind-watch.org]. Med solpaneler är det svårt att säga hur mycket de producerar, men det sägs att en solpanel producerar ~200 watt [solarcity.com], vilket kan driva till exempel fem stycken 40 watts lampor.
Kärnkraft anses dock inte vara helt problemfritt. De största problemen är var man ska förvara det radioaktiva avfallet, och olyckor som kan ske i kärnkraftverken. Ofta brukar man tala om kärnkraft som något farligt och skrämmande, fastän det inte alls behöver vara farligare än andra sätt att tillverka energi.
Radioaktivt avfall förvaras vanligtvis i en vattenbassäng i närheten av en enskild reaktor. På detta sätt förvarar man avfallet i ungefär 40-50 år, vartefter man för ner avfallet under jord för slutlig förvaring i ungefär 100000 år. Förvaringen av radioaktivt avfall utgör cirka fem procent av kostnaden av energin som blivit tillverkad. Kärnkraftverk är bra på det sättet att man tar till vara allt avfall istället för att släppa ut det i naturen.
Jämfört med andra energitillverkningsprocesser, har minst personer dött per TWh tillverkad i samband med kärnkraft. Hanteringen av kärnkraft är alltså inte så farligt som det påstås. Om en kärnkraftsolycka äger rum blir det stora rubriker, vilket är orsaken till den förvrängda bilden av säkerheten för kärnkraft.
I Tyskland i dagens läge finns åtta stycken kärnkraftverk som hålls igång. Efter stora protester i Tyskland beslutade Merkels regering att stänga alla kärnkraftverk fram till år 2022. Hon säger att Tyskland som stort industriland har möjligheten att ta steget mot effektiva och förnybara energiformer, vilket ger möjligheter för exporten, nya utvecklingsmöjligheter och jobb. Finland i jämförelse har två kärnkraftverk, ett i Olkiluoto och ett i Lovisa. Ännu ett kärnkraftverk är planerat att byggas i Hanhikivi.
Kärnkraften är en energikälla som man har svårt att klara sig utan. Tyskland kan få svårigheter att anpassa sig till ett samhälle utan kärnkraft. Om fusion i framtiden blir uppfunnet kommer världen att ha en supereffektiv, förnybar energikälla, vilket skulle vara revolutionerande. Fram tills dess är varje steg mot en bättre energipolitik positivt.
Text: Mathias Åhman, Niki Norrman och Advin Mušič
Källor: