Växthuseffekten
Växthuseffekten, eller drivhuseffekten, är uppvärmningen av jordytan som är påverkad av jordens atmosfär p.g.a. människornas utsläpp i naturen från främst fabriker. Strålarna från solen träffar jordytan där en del stannar kvar. Efter detta reflekteras en del av strålarna upp tillbaka men p.g.a. jordens nuvarande atmosfär så stannar stora delar av denna värme kvar i atmosfären och gör så att jordens temperatur ökar och därför har vi fått växthuseffekten. Den tjocka atmosfären har skapats av utsläpp, till största delen koldioxid, som kommit från förbränning av fo
ssila bränslen ex. kol och bensin.
Växthuseffekten har sin grund i industrialismen där man började använda kol som drivkraft för maskinerna. Kol (fossilt bränsle) släpper ut koldioxid när det förbränns. Koldioxid är ett av de ämnen som bidragit till växthuseffekten, den står för 14-25% av den totala andelen växthusgaser på jorden. Den växthusgas som står för den största andelen av gaserna är vattenånga som står för ca. 39-62%.
Gaserna i jordens atmosfär är relativt genomskinliga för ljuset från solen, därför når det mesta av solljuset ner till jordytan. Det ljus som reflekteras från jordytan återutsänds till rymden i form av infraröd strålning, som har en längre våglängd och är osynligt för ögat. I mindre mängd innehåller atmosfären gaser som absorberar denna strålning, t. ex. vattenånga. Växthusgaserna strålar sedan ut den uppfångade strålningen igen, inte bara ut i rymden utan åt alla håll, även nedåt. En stor del av värmestrålningen som sänds ut kommer alltså tillbaka till jordytan.
Den globala medeltemperaturen vid jordytan, som idag är + 14 grader, skulle utan växthuseffekten vara -19 grader. Under en sådan temperatur så skulle livet nog inte vara möjligt på jorden. Växthuseffekten är alltså till stor del naturlig, växthusgaserna har funnits lika länge som atmosfären. Det är p.g.a. människan som växthuseffekten blivit ett problem. Denna uppvärmning av atmosfären har lett till ett av de största miljöproblemen; Global uppvärmning.
Till följd av den globala uppvärmningen håller världens isar och glaciärer på att smälta. Detta leder till en förvärrad uppvärmning av jorden p.g.a. att is reflekterar tillbaka solstrålarna medan vatten absorberar dem. Då det inte längre finns mera isar förutom den höjda vattennivån kommer temperaturen även att stiga p.g.a. att en större mängd solstrålning stannar kvar på jorden. Inuti isen finns stora mängder kol och metan som kommer att frisläppas i och med uppvärmningen.
Effekter som visas redan idag
De fattiga som bor i varmare klimat har det/kommer att få det svårare då det varmare klimatet skapar sjukdomar, som sedan sprids snabbt. Samtidigt har fiskebeståndet i tropiska regioner försämrats, vilket gör att områden som är beroende av fiske kommer att dö ut. Extrema väderfenomen har blivit vanligare nu än förr, t.ex. skogsbränder, översvämningar, tsunamis. Detta innebär även att kostnaderna för katastrofhantering blir allt dyrare. Under detta sekel har kostnaderna ökat 5-6 ggr mera än det gjorde på 1970-talet. Djuren och den biologiska mångfalden är även hotad. Livsmiljöerna har ändrats och djuren hinner inte anpassa sig tillräckligt snabbt vilket leder till en mindre överlevnadschans. 
Förutom alla dessa nuvarande problem är Golfströmmens effekt en av de på lång sikt mest påverkande effekterna här i Norden. Dess effekt märker vi redan av idag, då vi har märkligare väder än vad man normalt har haft. Vattnet som kommer från México längs golfströmmen är varmt vatten som åker förbi Norge som värmer upp vattnet i de nordliga sjöarna för att sedan fortsätta mot Nordpolen. P.g.a. att vattnet är varmare nu än förut så smälter den gamla isen ännu snabbare vilket skapar mera sötvatten. Det söta vattnet gör så att den varma strömmen inte lika lätt sjunker ner till havsbottnen vid Nordpolen och detta fungerar som en broms för golfströmmens omlopp. På lång sikt kan Golfströmmen helt stanna av eller byta kurs. Detta innebär att vi kommer att få ett kallare klimat som liknar nord Kanadas tundraklimat.
Text: Jens Sabel och Jonathan Björndahl
Källor: Wikipedia, Växthuseffekten, WWF
Bildlänkar: Bildkälla, Bildlänk, Bildlänk, Bildlänk