Tyskland och teknik
Tyskland är idag teknologins Mecka i Europa. Tysk ingenjörsteknik är mer eller mindre synonymt med proffsig design, hög kvalitet och god hållbarhet. Kort sagt har Tyskland blivit ett varumärke för högkvalitativa varor ute i världen. Vad är då orsaken till denna tekniska framgång? Är det ett resultat av målmedveten inriktning, god marknadsföring, eller beror framstegen på ren tur och landets geografiska placering i centrala Europa?
Redan under industrialiseringens tid (1871-1914) var Tyskland tidigt ute. Vägnät, järnvägar och kanaler byggdes upp i landet. Skolsystemet hjälpte till att utbilda kompetent arbetskraft. Tyskland lyckades därför tidigt bygga upp en produktiv och moderniserad infrastruktur.
Inför andra världskriget rustade Tyskland för fullt. Vapen- metall- och förnödenhetsfabriker dök upp över hela landet och industrin blev allt viktigare, vilket ledde till att mycket medel lades på den. Efter andra världskriget var stora delar av Tysklands industriområden förstörda. Efter att stegvis ha byggt upp infrastrukturen i landet började många producenter istället om på ny kula och satsade på mer moderna varor.
Efter detta tog det inte länge före den produktionsinriktade infrastrukturen var tillbaka. Tyskland klarade också av att hålla sig framme genom att ha väldigt välutbildade ledare och arbetare i fabrikerna. Som exempel kan nämnas att man idag kan börja gå ingenjörslinjen i Tyskland i femte klass. Cheferna för Tyska företag har ofta också själva långa karriärer inom företaget bakom sig.
Tysklands framgångar inom teknologiska framsteg beror alltså på en strategisk placering, mitt i centrala Europa, blandat med en infrastruktur som orienterat sig kring hög kvalitet och god Know How. Genom att bygga upp en grund där alla inom en bransch är högutbildade kommer man alltså förr eller senare att lyckas vaska fram ett par guldkorn. Några av dessa har vi samlat ihop under samma flik.
Författare: Alex Piispanen, Freja Söderblom, Emil Byskata
Källor: Andra Industriella revolutionen
BMW
År 1916 grundades företaget BFW (Bayerische Flugzeug-Werke) av Franz Josef Popp. Popp hade fått en stor beställning av flygplansmotorer från den österrikiska armén. BFW (senare BMW) gjorde sig under första världskriget ett namn som en pålitlig leverantör av flygmotorer. Trenden höll i sig fram till Versaillesfreden 1919. I denna bestämdes att Tyskland inte längre fick ha krigsflyg i sin armé. Detta var naturligtvis ett stort bakslag för den tyska motortillverkaren. Detta skulle dock senare visa sig medföra något gott. BMW började om på ny kula, och 1923 tillverkade man sin första motorcykel. När man år 1924 återfick rättigheten att tillverka flygplansmotorer tog en ny framgångsperiod sin början. År 1928 tillverkade BMW sin första bil och därefter har företaget ständigt varit ett stort varumärke inom bil- och motorcykeltillverkningsbranschen.
Författare: Alex Piispanen, Emil Byskata & Freja Söderblom
Källor: Wikipedia (Engelska)
Maglevtåg
Maglevtåg (magnetisk levitation) är moderna tågmodeller som övervägs i Tyskland. Maglevtåg har, i motsats till traditionella tåg, ingen vanlig räls. Istället används en magnetisk yta som håller tåget svävande några centimeter ovanför marken. Forskare beräknar att denna teknologi teoretiskt skulle kunna ha potential att få upp ett tåg i så mycket som 2900 km/h. Dock skulle passagerartåg hålla en hastighet på ca 431 km/h. I och med att tåget inte rör vid själva rälsen skulle slitaget bli minimalt. Energipriserna skulle även bli små; det skulle bli dyrare att hålla igång luftkonditioneringen än att förse tåget med drivenergi. Dock finns så klart brister; magnetisk yta är oförskämt dyrt. I dagsläget är kostnaden nästan 200 000 dollar per kvadratmeter. Röster har även höjts mot att det redan finns ett välutbrett och modernt järnvägsnät i Europa, och att maglevtågen därför skulle vara en överflödig lyxfälla.
Författare: Freja Söderblom, Alex Piispanen & Emil Byskata
Källor: Wikipedia (Engelska) Maglev, för- och nackdelar
Industri 4.0
År 2011 föreslogs för första gången en fjärde industriell revolution i Tyskland. En återindustrialisering förslogs också i USA och Sydkorea. Tidigare har tre industriella revolutioner ägt rum i västvärlden, till följd av ångmaskinen, elektricitet och elektronik. I den fjärde industriella revolutionen är tanken att skapa så kallade ”smarta fabriker” där produkterna som tillverkas vet vart de ska om hur de ska ta sig dit. Målet är en snabbare och smidigare tillverkningsprocess, mer flexibilitet, samt färre produktionsfel.
Den fjärde industriella revolutionen står dock inför ett antal utmaningar. För att detta ska fungera i praktiken måste kommunikationen mellan maskinerna fungera smidigare och snabbare. De arbetare som jobbar i fabrikerna måste även utbilda sig för att sköta maskinerna, speciellt om något skulle gå fel. Slutligen bör även nämnas att många aktieägare i Tyskland ställer sig kritiska till en sådan drastisk förändring.
Författare: Freja Söderblom, Alex Piispanen & Emil Byskata
Källor: Wikipedia (Engelska)
